Hoppa till innehållet
Akademiskt skrivandeTeoretisk uppsatsKandidatnivå / Masternivå

Teoretiskt och konceptuellt ramverk: skillnaden med exempel för uppsats

Lär dig skillnaden mellan teoretiskt och konceptuellt ramverk, hur de används i kandidat- och masteruppsatser samt se konkreta exempel från olika ämnen.

Texios akademiska skrivteam18 min läsning
Två nodkluster förs mot en orange modellruta — teoretiskt och konceptuellt ramverk
En konceptuell bild av hur teorinoder och studiens begrepp förs samman till ett eget ramverk.

Ett teoretiskt ramverk utgår från etablerade teorier som förklarar fenomenet, medan ett konceptuellt ramverk visar hur just din studie kopplar samman begrepp, variabler eller teman. I många kandidat- och masteruppsatser behövs båda: teorin ger akademisk förankring och det konceptuella ramverket gör din egen analysmodell tydlig.

Teoretiskt och konceptuellt ramverk: skillnaden med exempel för uppsats

Du har hittat artiklar, markerat citat och kanske till och med skrivit några sidor teori, men handledaren skriver ändå: “Förtydliga ramverket.” Det är frustrerande eftersom orden låter nästan likadana, samtidigt som de verkar betyda olika saker i olika uppsatser. I svensk kandidatuppsats- och masteruppsatskultur kan teoretiskt och konceptuellt ramverk dessutom blandas med begrepp som teoriavsnitt, analysmodell, begreppsapparat och operationalisering. Problemet är sällan att du saknar material. Problemet är oftare att materialet inte visar läsaren vad teorin gör i just din studie: förklarar den fenomenet, avgränsar begrepp, styr intervjufrågor, definierar variabler eller bygger en modell för analys?

Ett teoretiskt ramverk bygger på etablerade teorier som hjälper dig att förstå och förklara fenomenet du studerar. Ett konceptuellt ramverk är din egen strukturerade karta över de begrepp, relationer, variabler eller teman som studien faktiskt ska analysera. I praktiken ger teorin förankring, medan det konceptuella ramverket visar hur du använder förankringen i din uppsats.

I den här guiden

Vad är skillnaden mellan teoretiskt och konceptuellt ramverk?

Skillnaden mellan teoretiskt och konceptuellt ramverk är att det teoretiska ramverket hämtar sin logik från befintliga teorier, medan det konceptuella ramverket visar din studies egen modell. Ett teoretiskt ramverk svarar oftare på “vilken teori förklarar fenomenet?”, medan ett konceptuellt ramverk svarar på “hur hänger mina centrala begrepp ihop i den här undersökningen?”. De kan överlappa, men de har inte samma funktion.

Kort definition av båda begreppen

Teoretiskt ramverk betyder den teori eller kombination av teorier som du använder för att tolka, förklara eller förstå ditt forskningsproblem. Det kan vara en etablerad teori, till exempel social identitetsteori, självbestämmandeteorin, institutionell teori eller copingteori, men också en mer avgränsad teoretisk modell från tidigare forskning.

Konceptuellt ramverk betyder den begreppsliga struktur som visar vilka delar din studie fokuserar på och hur de relaterar till varandra. Det kan bestå av variabler, begrepp, teman, dimensioner eller analytiska kategorier. I en kvantitativ studie kan det likna en variabelmodell. I en kvalitativ studie kan det vara en karta över teman och antagna relationer.

Ett vanligt missförstånd är att teoriavsnittet automatiskt är ett ramverk. Det räcker inte att presentera tre teorier i följd. Ramverket uppstår först när du visar vilken teori som används till vad, vilka begrepp som blir centrala och hur detta kopplas till forskningsfrågan.

Jämförelse med konkreta studentexempel

Situation i uppsatsenTeoretiskt ramverkKonceptuellt ramverk
Psykologiuppsats om studentstressSjälvbestämmandeteorin används för att förstå autonomi, kompetens och samhörighet.Modellen kopplar autonomi, upplevd studiekontroll och stressnivå till studenters rapporterade välbefinnande.
Omvårdnadsuppsats om följsamhet till läkemedelHealth Belief Model används för att förklara riskuppfattning och hinder.Ramverket visar hur upplevd risk, vårdkontakt, minnesstöd och familjestöd påverkar följsamhet efter utskrivning.
Företagsekonomiuppsats om distansarbeteSocioteknisk teori används för att förstå relationen mellan teknik, organisering och arbete.Modellen visar samband mellan digitala verktyg, chefskommunikation, autonomi och upplevd produktivitet.
Pedagogikuppsats om återkopplingFormativ bedömning används som teoretisk utgångspunkt.Ramverket delar återkoppling i timing, tydlighet, elevaktivitet och användning i nästa uppgift.

Tabellen visar varför frågan “skillnad teoretiskt konceptuellt ramverk” ofta dyker upp sent i skrivprocessen. Du kan ha valt en teori men sakna en egen modell, eller ha skissat en modell utan att förankra den i teori. Båda bristerna märks när analysen ska börja.

När behöver en uppsats ett teoretiskt ramverk?

Du behöver ett teoretiskt ramverk när din studie ska tolka eller förklara ett fenomen med hjälp av etablerade akademiska perspektiv. Det gäller särskilt när forskningsfrågan innehåller begrepp som motivation, identitet, makt, lärande, styrning, hälsa, risk eller organisation. Teorin hjälper läsaren att förstå vilken typ av förklaring du arbetar med.

När teorin styr tolkningen

Ett teoretiskt ramverk passar när du vill använda en teori som analytisk lins. I en sociologisk eller psykologisk uppsats om hur unga vuxna beskriver klimatångest kan exempelvis copingteori användas för att förstå strategier som undvikande, problemfokusering och socialt stöd. Då blir teorin inte bara bakgrund, utan ett sätt att läsa materialet.

I en kvalitativ intervjustudie kan teorin påverka intervjuguidens teman, kodningen och diskussionen. Om du använder social identitetsteori i en studie om gruppkänsla bland idrottsstudenter kan du analysera hur deltagarna talar om “vi”, “de andra” och tillhörighet. Utan teorin blir analysen lätt en rad observationer utan tydlig riktning.

Om du behöver hjälp med att koppla forskningsfrågan till metodval kan resonemanget i Metodval mellan kvantitativ, kvalitativ och teoretisk studie vara användbart, särskilt när du väger empirisk studie mot teoretisk uppsats.

Teoretiskt ramverk exempel i en kandidatuppsats

Anta att en kandidatstudent i socialpsykologi skriver om hur förstaårsstudenter upplever tillhörighet på universitetet. Ett svagt teoriavsnitt skulle beskriva “tillhörighet” i allmänna ordalag och sedan lägga in några citat från tidigare forskning. Ett mer användbart teoretiskt ramverk väljer exempelvis social identitetsteori och definierar relevanta begrepp: in-grupp, ut-grupp, social kategorisering och identifikation.

Därifrån kan studenten formulera en analyslogik: intervjuerna ska analyseras utifrån hur studenter beskriver grupptillhörighet, gränser mot andra grupper och situationer där de känner sig inkluderade eller exkluderade. Teorin gör alltså tre saker: den väljer begrepp, den fokuserar analysen och den skapar ett språk för diskussionen.

Det är här många uppsatser vinner på en tydlig kapitelstruktur. Om teori, metod och analys inte hänger ihop från början kan du använda principerna i Hierarkisk kapitelstruktur för akademisk uppsats för att se var ramverket ska placeras och hur det kopplas vidare.

När passar ett konceptuellt ramverk bättre?

Ett konceptuellt ramverk passar när du behöver visa hur just din studie avgränsar, kombinerar och använder centrala begrepp. Det är särskilt användbart när tidigare forskning pekar åt flera håll, när du kombinerar flera teorier eller när du ska operationalisera begrepp till variabler, intervjuteman eller analyskategorier. Det konceptuella ramverket är ofta mer studiespecifikt än det teoretiska.

När du bygger en egen analysmodell

I en masteruppsats om sjuksköterskors upplevelser av digital dokumentation kan tidigare forskning handla om arbetsbelastning, patientsäkerhet, användbarhet och professionell autonomi. Du kanske inte vill låsa hela studien till en enda teori. Då kan ett konceptuellt ramverk visa att analysen fokuserar på fyra begrepp: tidskrav, informationskvalitet, ansvarsfördelning och upplevd kontroll.

Ett sådant ramverk är inte “teorilöst”. Det bygger på tidigare forskning och kan stödjas av teori, men dess huvudsakliga uppgift är att göra din egen undersökningsmodell synlig. Läsaren ser vilka begrepp som ingår, vilka som lämnas utanför och hur de ska användas i analysen.

Svag och starkare studentversion

Svag studentversionStarkare omskrivning
“Uppsatsen använder motivation, stress och prestation som ramverk eftersom dessa är relevanta för studenter.”“Det konceptuella ramverket kopplar upplevd autonomi och studierelaterad stress till självrapporterad studieprestation. Autonomi förstås som studentens upplevelse av valfrihet i planering och genomförande, medan stress avgränsas till krav kopplade till deadlines och examinationer.”
“Flera teorier om ledarskap tas upp och används i analysen.”“Ramverket kombinerar transformativt ledarskap och psykologisk trygghet för att analysera hur chefers kommunikation påverkar medarbetares vilja att dela problem i hybrida team.”

Den starkare versionen gör tre saker som den svaga saknar: den definierar begreppen, visar relationen mellan dem och binder ramverket till ett specifikt material. Det är ofta just detta handledare menar när de ber om “mer analytisk skärpa”.

Hur bygger du ett ramverk i uppsats steg för steg?

Du bygger ett ramverk i uppsats genom att gå från forskningsfråga till centrala begrepp, vidare till teori eller tidigare forskning, och sedan till en tydlig modell för analysen. Processen börjar inte med att samla flest möjliga teorier. Den börjar med att fråga vad läsaren måste förstå för att kunna följa din undersökning.

En praktisk byggordning

  1. Skriv forskningsfrågan i en mening. Markera de ord som bär analysen, till exempel “motivation”, “följsamhet”, “tillit”, “rättssäkerhet” eller “digital arbetsmiljö”.
  2. Definiera varje nyckelbegrepp. Ange hur begreppet förstås i just din uppsats, inte bara i vardagligt språk.
  3. Välj teoretisk förankring. Bestäm om en etablerad teori räcker, om du behöver kombinera perspektiv eller om tidigare forskning främst ger begrepp.
  4. Rita relationerna. Visa om begreppen påverkar varandra, jämförs, förklarar ett resultat eller fungerar som analyskategorier.
  5. Koppla modellen till metod. Förklara hur ramverket påverkar intervjufrågor, enkätvariabler, dokumenturval eller analyssteg.
  6. Testa mot forskningsfrågan. Ta bort begrepp som inte hjälper dig att besvara frågan.

Denna ordning minskar risken för ett teoriavsnitt som blir en litteraturöversikt utan funktion. Om du fortfarande är tidigt i arbetet kan Från uppgiftskrav till skrivplan hjälpa dig att översätta kursens instruktioner till en genomförbar skrivplan.

Från begrepp till modell

När du har valt begrepp behöver du bestämma vilken typ av relation ramverket visar. I en kvantitativ studie kan relationen vara hypotetisk: ökad autonomi antas hänga samman med lägre stress. Då ligger ramverket nära variabler och hypoteser. Läs gärna Variabelmodell med mätbara indikatorer om du ska göra begrepp mätbara i en enkät.

I en kvalitativ studie kan relationen vara mer tolkande. Ett konceptuellt ramverk för intervjuer med lärare om digital återkoppling kan dela analysen i tillgänglighet, tydlighet, elevrespons och arbetsbelastning. Det säger inte nödvändigtvis att ett begrepp orsakar ett annat, men det visar vilka dimensioner du kommer att leta efter i materialet.

I en teoretisk uppsats kan ramverket istället visa hur olika teorinoder byggs ihop till ett argument. Då blir relationen mellan begreppen själva analysens kärna, vilket liknar arbetssättet i Teorinoder som byggs till ett centralt argument.

Hur ser teoretiskt ramverk exempel ut i olika ämnen?

Ett teoretiskt ramverk exempel blir tydligast när teorin kopplas till en specifik forskningsfråga och ett visst material. Samma teori kan användas på olika sätt beroende på om studien är kvalitativ, kvantitativ eller teoretisk. Exemplet ska därför visa både teorins begrepp och hur begreppen styr analysen.

Socialpsykologi: tillhörighet bland nya studenter

Forskningsfråga: “Hur beskriver förstaårsstudenter sin känsla av tillhörighet under den första terminen på universitetet?” Ett möjligt teoretiskt ramverk är social identitetsteori. Centrala begrepp kan vara identifikation, gruppgränser, jämförelse mellan grupper och bekräftelse från andra.

I teoriavsnittet räcker det inte att skriva att teorin “handlar om grupper”. Studenten behöver visa hur teorin ska användas. Intervjucitat om nollning, seminariegrupper och programidentitet kan analyseras som uttryck för inkludering, distans eller osäker grupptillhörighet. Diskussionen kan sedan visa om studenternas berättelser stärker, nyanserar eller problematiserar teorins antaganden.

Här blir det teoretiska ramverket en tolkningslins. Det hjälper studenten att se mönster som annars kan framstå som lösa erfarenheter.

Omvårdnad: läkemedelsföljsamhet efter utskrivning

Forskningsfråga: “Vilka faktorer påverkar äldre patienters följsamhet till läkemedelsordination efter utskrivning till hemsjukvård?” Ett möjligt teoretiskt ramverk är Health Belief Model. Begrepp som upplevd sårbarhet, upplevd allvarlighetsgrad, upplevda hinder, upplevda fördelar och handlingssignaler kan styra analysen.

I en sådan uppsats kan teorin användas för att strukturera både litteraturgenomgång och intervjuguide. Frågor kan handla om patientens uppfattning om sjukdomsrisk, hinder i vardagen, stöd från vårdpersonal och påminnelser från anhöriga. Analysen kan sedan visa om bristande följsamhet främst verkar bero på kunskapsbrist, praktiska hinder eller låg upplevd risk.

Det teoretiska ramverket gör att omvårdnadsproblemet inte bara beskrivs som “patienter glömmer medicin”, utan analyseras genom ett etablerat beteendeperspektiv.

Hur ser konceptuellt ramverk exempel ut i olika ämnen?

Ett konceptuellt ramverk exempel visar hur studiens egna begrepp, variabler eller analyskategorier är ordnade. Det kan bygga på flera källor utan att en enda teori dominerar. Poängen är att läsaren snabbt ska förstå vad som ingår i studiens modell och hur modellen används.

Företagsekonomi: hybridarbete och upplevd produktivitet

Forskningsfråga: “Hur upplever medarbetare att hybridarbete påverkar produktivitet i projektteam?” Ett konceptuellt ramverk kan bestå av fyra delar: digital samordning, autonomi, kommunikationskvalitet och gränsdragning mellan arbete och fritid. Tidigare forskning kan motivera varje del, men modellen är studiespecifik.

Ramverket kan beskrivas så här: digital samordning påverkar hur tydligt arbetsuppgifter fördelas; autonomi påverkar möjligheten att planera arbetet; kommunikationskvalitet påverkar återkoppling och problemlösning; gränsdragning påverkar återhämtning. Dessa delar används sedan som teman i intervjuer och analys.

Skillnaden mot ett rent teoretiskt ramverk är att fokus ligger på uppsatsens egen analysmodell. Studenten behöver inte hävda att modellen är en ny teori. Det räcker att visa att den är välmotiverad, begriplig och användbar för forskningsfrågan.

Pedagogik: återkoppling i gymnasieundervisning

Forskningsfråga: “Hur uppfattar elever skriftlig återkoppling i svenskämnet?” Ett konceptuellt ramverk kan dela återkoppling i fyra dimensioner: tydlighet, konkret användbarhet, ton och möjlighet till revidering. Dimensionerna kan hämtas från tidigare forskning om formativ bedömning, men de fungerar som kategorier för just denna studie.

I metodkapitlet kan studenten visa att intervjufrågorna följer dessa dimensioner. I analyskapitlet kan varje dimension bli ett tema, med citat som visar hur eleverna uppfattar återkopplingen. I diskussionen kan modellen användas för att resonera om varför viss återkoppling upplevs som hjälpsam medan annan lämnas oanvänd.

Ett sådant ramverk gör studiens gränser synliga. Det visar att uppsatsen inte undersöker all bedömning, alla lärares praktiker eller alla skolämnen, utan just elevers upplevelser av vissa dimensioner i skriftlig återkoppling.

Vad gör studenter ofta fel när de skriver teoretiskt och konceptuellt ramverk?

Studenter gör ofta fel genom att behandla ramverket som en lista över teorier, inte som ett verktyg för analys. Ett annat vanligt problem är att begrepp används utan definition eller att modellen inte återkommer i metod och resultat. Felet märks när läsaren inte kan se varför teorin finns med.

Fem vanliga misstag med exempel

  1. Teorikatalogen
    Studentexempel: “Maslow, Herzberg och självbestämmandeteorin är alla relevanta för motivation.”
    Korrigering: Välj den teori som faktiskt passar forskningsfrågan, eller förklara exakt vilken del av varje teori som används och varför kombinationen behövs.

  2. Begrepp utan avgränsning
    Studentexempel: “Studien undersöker hur motivation påverkar prestation.”
    Korrigering: Definiera motivation, ange vilken typ av prestation som avses och visa hur båda ska observeras eller mätas.

  3. Konceptuell modell utan forskningsstöd
    Studentexempel: “Modellen består av stress, sömn och betyg eftersom dessa verkar höra ihop.”
    Korrigering: Motivera varje koppling med tidigare forskning eller teori, och ange om relationerna är antaganden, analyskategorier eller variabler.

  4. Ramverk som försvinner efter teoriavsnittet
    Studentexempel: Teoriavsnittet beskriver Health Belief Model, men resultatet redovisar bara “positiva och negativa upplevelser”.
    Korrigering: Låt teorins begrepp återkomma i intervjuguide, kodning, resultatstruktur eller diskussion.

  5. För stort ramverk för en liten uppsats
    Studentexempel: “Uppsatsen använder feministisk teori, institutionell teori, diskursteori och organisationskultur.”
    Korrigering: Avgränsa till ett huvudperspektiv och högst några centrala begrepp som verkligen behövs för kandidat- eller masteruppsatsens omfattning.

Varför handledare reagerar på dessa fel

Handledare kommenterar ofta “otydligt ramverk” när uppsatsens delar inte talar med varandra. Forskningsfrågan pekar åt ett håll, teoriavsnittet åt ett annat och analysen åt ett tredje. Då kan texten innehålla många akademiska ord men ändå sakna styrning.

Ett fungerande ramverk skapar en röd tråd. Det binder ihop forskningsfråga, litteratur, metod, resultat och diskussion. Om du skriver en litteraturöversikt eller ett tematiskt teoriavsnitt kan du också behöva skilja mellan att sammanfatta källor och att syntetisera dem; den skillnaden behandlas i Källor som förs samman till en syntes.

Hur testar du om ditt ramverk faktiskt styr analysen?

Du testar ramverket genom att kontrollera om varje centralt begrepp gör arbete i uppsatsen. Om ett begrepp inte påverkar urval, frågor, kodning, variabler, resultatstruktur eller diskussion är det troligen dekoration. Ett användbart ramverk går att spåra genom hela texten.

Spårbarhet från fråga till analys

Börja med forskningsfrågan och markera nyckelbegreppen. Gå sedan till teori- eller ramverksavsnittet och kontrollera att varje begrepp definieras. Fortsätt till metodkapitlet: syns begreppen i intervjufrågor, enkätfrågor, dokumenturval eller analysstrategi?

Därefter granskar du resultatet. Om ramverket säger att studien analyserar autonomi, arbetsbelastning och kommunikationskvalitet, bör dessa delar synas i resultatets struktur eller i den analytiska kommentaren. De behöver inte alltid vara rubriker, men läsaren ska kunna följa hur de används.

I diskussionen ska ramverket hjälpa dig att svara på forskningsfrågan, inte bara nämnas i efterhand. Om du har använt självbestämmandeteorin kan du diskutera hur resultaten relaterar till autonomi, kompetens och samhörighet. Om du har använt en konceptuell modell för hybridarbete kan du diskutera vilka delar av modellen som verkar mest relevanta i ditt material.

Tre kontrollfrågor före inlämning

Ställ först frågan: “Kan en läsare förstå varför just dessa teorier eller begrepp valdes?” Om svaret är nej behöver du motivera valet tydligare och kanske ta bort sådant som bara är intressant i allmänhet.

Ställ sedan frågan: “Finns det en synlig koppling mellan ramverket och metoden?” Ett ramverk i uppsats ska inte stå isolerat. Det ska påverka vad du frågar efter, vad du mäter eller vad du letar efter i materialet.

Ställ slutligen frågan: “Återkommer ramverket i analys och diskussion?” Om teorin bara finns i kapitel två men saknas i kapitel fyra och fem har du troligen skrivit ett bakgrundsavsnitt, inte ett ramverk. Då behöver du föra in begreppen där de faktiskt hjälper läsaren att förstå dina resultat.

Vad ska du kontrollera innan du går vidare?

Innan du går vidare bör du kontrollera att ditt ramverk är avgränsat, definierat och kopplat till forskningsfrågan. Det ska vara tydligt om du använder ett teoretiskt ramverk, ett konceptuellt ramverk eller båda. Den sista kontrollen handlar om funktion: ramverket ska styra analysen, inte bara fylla sidor.

Innan du går vidare: checklista för teoretiskt och konceptuellt ramverk

  • Jag kan förklara skillnaden mellan mitt teoretiska och mitt konceptuella ramverk i två meningar.
  • Min forskningsfråga innehåller begrepp som återkommer i ramverket.
  • Varje centralt begrepp är definierat med akademiskt stöd.
  • Jag har valt bort teorier som inte används i analysen.
  • Mitt teoretiska ramverk visar vilken teori eller vilket perspektiv som styr tolkningen.
  • Mitt konceptuella ramverk visar hur studiens egna begrepp, teman eller variabler hänger ihop.
  • Jag har motiverat varför ramverket passar kandidat- eller masteruppsatsens omfattning.
  • Metoden visar hur ramverket påverkar frågor, urval, kodning eller mätning.
  • Resultat- eller analyskapitlet använder ramverkets begrepp på ett synligt sätt.
  • Diskussionen återkopplar till ramverket utan att bara upprepa teoriavsnittet.
  • Jag kan ta bort varje del som inte hjälper mig att besvara forskningsfrågan.

Sista självtestet

Läs bara forskningsfrågan, ramverket och analysrubrikerna. Om dessa tre delar verkar höra till samma uppsats är strukturen troligen hållbar. Om de känns som tre separata texter behöver du inte nödvändigtvis läsa fler källor; du behöver oftare strama upp kopplingarna.

Ett bra självtest är att skriva en mening enligt mallen: “För att besvara frågan om X använder uppsatsen Y som teoretiskt perspektiv och organiserar analysen genom begreppen A, B och C.” Om meningen blir omöjlig att skriva är ramverket för otydligt. Om meningen blir lång och spretig har du troligen för många begrepp.

Rekommenderade interna länkar

(Byggsystemets metadata — ta inte bort detta avsnitt)

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan teoretiskt och konceptuellt ramverk?

Ett teoretiskt ramverk bygger på etablerad teori som förklarar eller tolkar fenomenet. Ett konceptuellt ramverk visar hur din egen studie organiserar centrala begrepp, variabler eller teman. I många uppsatser används teorin som grund och det konceptuella ramverket som studiespecifik analysmodell.

Måste en kandidatuppsats ha både teoretiskt och konceptuellt ramverk?

Nej, en kandidatuppsats måste inte alltid ha båda som separata avsnitt. Många kandidatnivåuppsatser har ett teoriavsnitt där den konceptuella avgränsningen vävs in. Om studien har flera begrepp eller variabler blir det däremot ofta tydligare att visa en enkel konceptuell modell.

Hur långt ska ett ramverk i uppsats vara?

Längden beror på ämne, nivå och metod, men ramverket ska vara tillräckligt långt för att definiera centrala begrepp och motivera analyslogiken. I en kandidatuppsats kan det ofta rymmas på några sidor, medan en masteruppsats kan behöva mer utrymme. Texten bör styras av funktion, inte sidantal.

Kan jag använda flera teorier i ett teoretiskt ramverk?

Ja, men bara om varje teori har en tydlig uppgift. Flera teorier fungerar bäst när de belyser olika delar av forskningsfrågan eller kompletterar varandra. Om teorierna överlappar utan tydlig roll blir ramverket lätt splittrat.

Hur vet jag om mitt konceptuella ramverk är för brett?

Ramverket är för brett om du inte hinner analysera alla begrepp ordentligt eller om flera delar inte återkommer i resultatet. Ett tecken är att du behöver förklara många relationer som inte direkt hjälper forskningsfrågan. Ta då bort begrepp som är intressanta men perifera.

Ska ramverket ligga före eller efter litteraturöversikten?

Det beror på uppsatsens struktur och institutionens riktlinjer. Ofta presenteras tidigare forskning först, följt av ett teoretiskt eller konceptuellt ramverk som visar vilka delar du tar vidare. I andra uppsatser integreras teori och tidigare forskning i samma kapitel.